.

Vet inte riktigt var jag ska börja.. Helgen har gått i en väldig fart och jag vet knappt vad jag har gjort, men jag vet att jag varit överlycklig. :)

I fredags var vi uppe i Linköping och kollade på matchen, den matchen som visade sig bli guldmatchen för HV.
När #20 Eric Johansson satte pucken bakom Stana i LHC´s kasse visste jublet hos oss bortasupportrar inga gränser. Folk flög som små bowlingklot överallt.
Min känsla just då var alldeles tom.. Jag var verkligen överlycklig, men samtidigt som lyckan kom, kom också tomheten. Är det slut nu? Har dom verkligen vunnit guld?

Firade en lång stund i Cloetta och sen begav vi oss hemåt till Jönköping för att fira ännu mer. Var nere på stan och kollade när HV kom fram och när dom befann sig på Karlssons..

Lördagen blev ganska lugn, lite återhämting sådär. Var uppe i Kinnarps en stund och kikade lite när alla barn (och vuxna) ville ha autografer av spelarna. Resten av eftermiddagen och kvällen var riktigt lugn.

Sen kom söndagen, den söndagen som var så underbart härlig. Tror inte jag kan beskriva känslan i ord...
Åkte på lastbilsflak i kortegen framför HV, genom Huskvarna och ner till Rådhusparken.
Sjöng och skrek nästan nonstop hela vägen ner.. När vi närmade oss parken och såg allt folk så gick det liksom upp för mig.. Shit, vi har verkligen vunnit guldet, det är detta alla kämpat för hela säsongen.. Nu är vi här. :)

Det tog alltså ungefär hela helgen för mig att fatta att det gått precis som vi alla ville.. SM-GULD!!!!

Helgen kommer finnas i minnet riktigt länge, som en av de bästa helgerna jag varit med om..
När jag tänker på den så snurrar vissa saker i huvudet.. Bl.a Jari Kaupillas fina "Sm-gold, Sm-gold, bara bara Sm-gold".. Självklart också stoppet vid lokalen med spelarna, där vi fick ta en hel del kort och krama om dom.. Å så Vouitalainens runda bland fansen utanför Karlssons..

Nu är det iallafall klart i mitt huvud att dom verkligen vunnit.. Nu är det bara se framemot nästa säsong, först vill jag dock ha lite sommar och solsken. :)